Så jäkla bra!
Alltså, egentligen.
Jag är ju fantastiskt bra!
Dippade rejält.
Arbetade mig tillbaka till ett liv.
Började arbeta på samma arbetsplats som jag totalt krashade på.
Tillbaka på 100%.
Sökt nya jobb.
Fått samtliga jobb jag varit på intervju för.
Sagt upp mig.
Jag kom på för någon dag sedan att jag inte har "kommit långt i livet" på det sätt som jag trodde jag skulle gjort vid den här åldern. Vad jag trodde som tonåring alltså.
Jag har däremot kommit långt i livet med allt jag gått igenom och övervunnit.
Jag kämpade mot mig själv i motvind.
Jag har nästa del i mitt liv precis framför fötterna just nu!
Jag har 14 arbetsdagar kvar på Samtrans!
Nytt arbete, på gångavstånd!
I samma byggnad som min bästa vän!
Nu är det midsommar och nästa vecka drar vi på festival!
Sommar! Vänner! Välmående! Framtid. Ljus framtid!